Så gick det

Lionell vart nersläppt på golvet efter att sagt hej till fröken, sen var det raka vägen in till sin nyblivna dagiskompis. Lionell e minst, alla de 3 andra är 4 år :-) så han e minstingen :-) men tuff kommer han bli! Han stormtrivdes. Denna dag varade bara till halv 11 men imorgon väntar en längre dag. Jag e jätte nöjd med valet av Dagmamma. Vi träffade även 2 andra dagmammor som brukar träffas med deras barn. Jätte mysigt. Helt alldeles lagom! Känns bra!

Nu börjar allvaret!

Lionells första dag på dagis. Spännande. Hur ska detta gå :-) haha ne det kommer nog gå super, han e sån social och oblyg unge så det finns inte :-) måste dock erkänna har vart nervös hela natten haha (A) vaknat med jämna mellanrum utan någon speciell anledning. Svårt att fatta att han blivit så stor, det går så snabbt allting. Det svåraste va nog , Vad har man med sig till dagis? Haha men det lär man sig väll :-P Här sitter vi på bussen och Lionell har ingen aning om vad som väntar :-) hihi skönt kan jag va ensam om att vara nervös :-) Aa vi får se hur det går :)

Ibland undrar man

Hur det kommer sig att vissa människor bara glöms bort. Hur det kommer sig att det inte finns en ända av alla dessa flera miljoner människor som finns idag, som bryr sig om denna stackars människa. Hon kom fram till mig nyss när jag satt å vänta på bussen på väg till jobbet. Hon va klädd med en Ica påse runt bröstpartiet, en annan påse hängandes som nån cape över axlarna och löst hängande hotpants shorts. Samt även alldeles för små Foppa tofflor. Många av er har säkert vid något tillfälle i erat liv stött på denna stackars människa. Kort hårig, smal utländsk bakgrund. Hon är lite överallt har sett henne lite här och där. Men när man ser henne så ser man att denna människa inte mår bra. Men då undrar jag finns det absolut INGEN som bryr sig, det sägs att hon rymmer men ha lite mer koll, för sådär kan hon ju inte gån runt. Vart e hennes familj? Hennes annhöriga? Nån måst ju finnas eller? Tycker bara det är så himla synd.