Compact Living

Hela mitt "vuxna" liv har jag levt "compact living", och efter varje förändring till det bättre så tänker jag "okej nu har jag gjort det bästa möjliga för vårat lilla utrymme vi har", men ändå så fort jag får lite egen tid kommer jag på nått nytt. Och alltid blir det till det bättre 😂 Lustigt det där. 
Man lär sig liksom med tiden typ. 

Och jag är ju en människa som lever i förändring, jag mår bra av att ändra små saker. Men samtidigt hatar jag större förändringar i livet och mår samtidigt dåligt av att inte förändra saker alls. Detta märks tydligt av hur ofta det förändras saker i mitt hem, det kan va allt från att möblera om hela kidsens rum till att bara flytta köksbordet från ena väggen till den andra.

En sak till, vi har nu bott i en 2a i 5 år 4 personer. Det är suuuuper trångt. Kidsen har eget rum och vi sover i vardagsrummet. Köket är trångt och vardagsrummet blir trångt iom att vi har vårt sovrum där också. Och för mig som ääääälskar att ha folk hemma är ju detta oerhört irriterande. Min största dröm är ju att ha joooordens största vardagsrum, med plats för stora sällskap och skön sittplats för alla, jooordens största matrum med minst 12 sittplatser. Eget sovrum! Wow jag å min hubby har aldrig haft eget sovrum det är ju deömmarnas dröm och sen såklart så ska ju kidsen ha varsitt rum. 
Okej ni märker ju att en 2 rummare och min dröm klickar ju verkligen inte 😂 ändå är jag sååååååå jävla obekväm med tanken på att flytta här ifrån! Fattar inte vad det är! Det går liksom inte ihop. Att flytta är tydligen en för stor förändring för lilla mig 😂😂 får liksom inte ihop det. Men det blir säkert bra detta 😛😛😛

Fast ibland räcker det helt enkelt med att bara städa haha 4 pers i en 2a inte lätt att hålla cleant 😄 har nån speciell kärlek till mitt vardagsrum/sovrum på nått konstigt vänster. 

Kommentera inlägget här :